|
Sagan om Semlan
Det var en gång ett litet, litet land långt borta.
Det lilla landet var ett vackert land, där fanns inga berg men överallt bredde böljande gula sädesfält ut sig.
Överallt i det lilla landet malde man mjöl, underbart fint mjöl som man bakade fantastiska
kakor och bröd av.
Kungen i det lilla landet hade ett stort intresse, som tur var det just att äta
gott bröd och goda kakor.
Han älskade också omväxling, därför fick bagarna i det lilla landet ständigt hitta på
nya bröd och kakor.
Men en dag tog deras fantasi slut det kom inte fram fler nya kakor och bröd.
-Jag vill ha omväxling, klagade kungen, ni måste hitta på nytt.
Men bagarna kunde inte.
Då kom kungen på en idé det var så, att han hade en mycket söt dotter som friarna stod i kö efter. Än så länge hade kungen inte lovat bort henne åt någon.
-Jag utlyser en tävling, sa kungen.
Den som kan hitta på det godaste bakverket av alla ska få min dotter!
Nu var det så, att en ung soldat i kungens vakt sedan länge älskade prinsessan i smyg, men han hade ingen chans att få träffa henne.
- Vad ska jag göra? klagade han för sina vänner.
Jag kan ju bara baka vetebullar, inget annat.
- Men du bakar världens godaste vetebullar, svarade vännerna.
- Det räcker inte, sa soldaten, det måste vara något ännu godare.
- Jag vet, mandelmassa är minst lika gott, sa en av vännerna.
- Nej, vispgrädde är godare, sa en annan.
Då fick soldaten en idé.
En vetebulle som innehöll både mandelmassa och vispgrädde måste vara det godaste som fanns. Så soldaten satte igång att baka bullar.
Varje bulle fick ett hål inuti dem och hålet fyllde soldaten med mandelmassa och vispgrädde.
Kungen blev galen av förtjusning och åt så mycket att han nästan blev sjuk.
Kungens hälsa fick inte på något vis riskeras.
Därför bestämde kungens rådgivare att det nya bakverket bara skulle ätas en gång om året just på
Fettisdagen
Prinsessan blev förtjust hon också
- Du är inte bara duktig på att baka. Du är påhittig också, sa hon till soldaten.
Om du undrar så kan jag berätta att dom gifte sig
och du kan tro att dom levde lyckligt!
| 
Tools 
