|
Små stunder
En kväll i början av Juni, just då dagen gått över till kväll, sitter jag på sängkanten.
Med tankarn på allt och ingenting
gör jag ett tappert försök att få en smula
ordning i en välanvänd kalender.
Då
utan minsta förvarning bjuds jag in till ett
ögonblick, en stund av lycka.
Någonstans i ögonvrån uppfattar mitt sinne en guldkant som inte får gå förlorad.
På mamma tankars vis ändras fokus
från de kaos som var till att bara njuta
Min son min Prins mitt hjärta
sitter i sin säng
Sovdags har nog redan varit men sömnen har ännu inte lyckats fånga in och med sin mjuka famn vyssa honom till sömns
Han sitter där i sängen
med rumpan på fötternas plats
och
sina mjuka goa vänner propert uppradade
på
huvudkudden
Sjungnalle, Skrattnalle, Busnalle, Lillnalle, Gosnalle
och så Kanin så klart
Alla sitter de där och lyssnar uppmärksamt på den lilla
Prinsens ord.
Kanske ligger det i generna, pedagogen finns där
det är helt klart.
Med rösten visar han sina vänner hur de skall sitta
Stilla nu, inte busa!
Med sitt lilla finger pekar han likt en diregent
och
ingen tvekar alla förstår på en gång.
När den lilla gruppen så sitter lugnt och stilla är det dags för sång
Imse vimse spindel och Lilla snigel följs av En liten grön groda
Grand final
får, Tomten i den lilla stugan i skogens slut, stå för
... kan det bli bättre
Tyst tyst
sitter jag där på sängkanten och känner hur mitt hjärta svämmar över
Min Prins mitt hjärta
vad stor du blivit....
| 
Tools 
